Första dan...
...då livet fortsatte utan mej...
Märkte nån att jag var borta?
Märkte nån att jag var borta?
Försöker hålla mej sysselsatt...
...och det går bra!
Alla stakarna och stjärnorna är uppe...löparna i fönsterkarmarna oxå.
Julgardinerna är strukna (strykta??) och upphängda!
Dynorna på köksstolarna är utbytta till dom juliga!
Utegranen är fixad...belysningen isatt!
Klart att det inte blir lika bra när man ska måtta,hålla,ställa in å sånt själv...men det är gjort!
Alla timers som ska vara inkopplade ÄR inkopplade och inställda....om dom sen är rätt inställda är ju en annan sak. Det återstår att se om det stämmer med vad jag har tänkt mej.
Nu ska jag städa toan... Sen är här helt färdigt för morgondagens ljuständande!
Jag kan!
Hejja mej!
//N
Alla stakarna och stjärnorna är uppe...löparna i fönsterkarmarna oxå.
Julgardinerna är strukna (strykta??) och upphängda!
Dynorna på köksstolarna är utbytta till dom juliga!
Utegranen är fixad...belysningen isatt!
Klart att det inte blir lika bra när man ska måtta,hålla,ställa in å sånt själv...men det är gjort!
Alla timers som ska vara inkopplade ÄR inkopplade och inställda....om dom sen är rätt inställda är ju en annan sak. Det återstår att se om det stämmer med vad jag har tänkt mej.
Nu ska jag städa toan... Sen är här helt färdigt för morgondagens ljuständande!
Jag kan!
Hejja mej!
//N
Hur är läget...?
Jo det är som det är...
Så fort tanken kommer över mej om att det verkligen är slut...så stänger jag av...
Jag blir liksom tom på känslor...Stöter det ifrån mej...vill inte känna...vill inte tänka på det...
Där är så ofantligt många tankar som rör sig i huvet...
Jag vet inte hur jag ska va...hur jag ska tänka...hur jag ska känna...
Jag vill bara pausa...eller snabbspola förbi allt det jobbiga...det hade varit bättre...
Bara komma ut på andra sidan och slippa att känna eller tänka eller må....
Jag har i alla fall sökt tre jobb...
Det är ju bra...kan jag tycka...
Ska minsann ha fredagsmys ikväll med Idol...och kanske räkor och vitt vin...och nåt gott bröd till...
Ja vi får se...kanske bara blir Idol...och jag...
//N
Så fort tanken kommer över mej om att det verkligen är slut...så stänger jag av...
Jag blir liksom tom på känslor...Stöter det ifrån mej...vill inte känna...vill inte tänka på det...
Där är så ofantligt många tankar som rör sig i huvet...
Jag vet inte hur jag ska va...hur jag ska tänka...hur jag ska känna...
Jag vill bara pausa...eller snabbspola förbi allt det jobbiga...det hade varit bättre...
Bara komma ut på andra sidan och slippa att känna eller tänka eller må....
Jag har i alla fall sökt tre jobb...
Det är ju bra...kan jag tycka...
Ska minsann ha fredagsmys ikväll med Idol...och kanske räkor och vitt vin...och nåt gott bröd till...
Ja vi får se...kanske bara blir Idol...och jag...
//N
Har ingen att prata med så jag skriver...
Jaha...
Jag vill sätta upp stakar och hänga upp stjärnor....men jag orkar inte.
Jag vill göra fint till advent...men jag orkar inte.
Jag vill gå och "fixa mej" en gran på lördag...men jag orkar inte.
Jag vill ha någon här som kan sitta och dricka vin med mej, prata och bara finnas här för mej. Och kanske hjälpa mej att "fixa" granen...
På lördag...men jag orkar inte.
Jag orkar inte fråga nån...för dom flesta är antingen hemmahörande i Stockholm eller Göteborg eller så är dom släkt med Jana...eller så...ja jag vet inte vem mer...Jo Gette...men som sagt...jag orkar inte fråga...
Jag får väl sitta här själv... Försöka orka med att pynta själv och kånka gran själv...
Usch...vad jobbigt....
Sen ska jag ju måla klart det där satans skåpet...
Gråta lite...gråta lite till...försöka fatta...tänka en massa...själv...det sägs att det inte ska vara nyttigt..men vi får väl se...
Min bästa vän finns ju inte längre...aj...det där gjorde ont att inse...
//N
Jag vill sätta upp stakar och hänga upp stjärnor....men jag orkar inte.
Jag vill göra fint till advent...men jag orkar inte.
Jag vill gå och "fixa mej" en gran på lördag...men jag orkar inte.
Jag vill ha någon här som kan sitta och dricka vin med mej, prata och bara finnas här för mej. Och kanske hjälpa mej att "fixa" granen...
På lördag...men jag orkar inte.
Jag orkar inte fråga nån...för dom flesta är antingen hemmahörande i Stockholm eller Göteborg eller så är dom släkt med Jana...eller så...ja jag vet inte vem mer...Jo Gette...men som sagt...jag orkar inte fråga...
Jag får väl sitta här själv... Försöka orka med att pynta själv och kånka gran själv...
Usch...vad jobbigt....
Sen ska jag ju måla klart det där satans skåpet...
Gråta lite...gråta lite till...försöka fatta...tänka en massa...själv...det sägs att det inte ska vara nyttigt..men vi får väl se...
Min bästa vän finns ju inte längre...aj...det där gjorde ont att inse...
//N
Idag är det tufft...
Usch en jobbig dag ligger framför mej...
Jag vaknade och direkt fylldes huvudet med tankar... Och då menar jag inga bra tankar...
Jag försöker verkligen förstå...men det går inget vidare.
Hur länge har jag gått i denna lögn...? Hur länge har hon ryggat tillbaka, känt obehag eller bara viljat kräkas för att jag har kramat henne, pusstat på henne...?
När vände det? Å varför sa hon inget...? Vad gjorde jag för fel?
Den där stora klumpen i magen blir liksom bara större och större... Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mej till för att må bättre...
Har pratat en del med mamma och pappa. Om hur vi ska lösa framtiden.
Och det kommer att lösa sig! Jag får låna pengar av dom så att jag kan betala hyra och dyl.
Ska eventuellt få köpa deras bil oxå...
Jag vet att det finns hopp men jag har så förbannat svårt att se det just nu.
Jag ser bara allt...som gör mej lessen..
Inget mer bad i Fågelholken...
Inga fler kvällar med alldeles för hög musik, djupa diskussioner och coca-grogg/GT....
Inget mer Idol-mys...
Inget mer planerande och fixande tillsammans här hemma...
Inga lördagar med mysfrukost...
Inget mer Hörjel...
Inget mer tjejfjanteri tillsammans med Sandra..
Inget mer öldrickande, fotbollstittande och ivriga diskussioner med Fredrik...
Inget mer lekande med Are...
Inget mer Moster Skata....
Inget mer familjen Nilsson..
Inget mer "Jana & Nettan"
Det fanns så mycket som nu inte längre finns...inte får upplevas mer.
Hade jag vet att många av alla saker som nu inte kommer att hända/göras mer, skedde/gjordes för sista gången hade jag gjort så mycket annorlunda...
Jag hade kramats längre med folk....lekt mer och längre med Are...
Fan...usch nej fy...
Vad händer nu?
Hur är jag utan Jana...? Vi var ju som "ETT"... Nu ska jag va själv... Säkert nyttigt... Men inte självvalt...
Jag orkar inte...Jag fattar inte...Jag vill inte....
Den där konstiga känslan jag har i kroppen...jag känner mej helt avdomnad i armar och ben...den känslan blir bara starkare och starkare för varje dag...
Jag får för mej att jag ska göra en massa saker...men sen lika fort som idén har dykt upp, lika fort försvinner orken och viljan...
Jag vill liksom bara lägga mej ner eller bara försvinna...
Jag fattar fortfarande inte....
Jag fattar verkligen inte....
Nu bara sitter jag här och bölar....
Å hon e bara helt oberörd...hon måste ha velat detta så länge nu att det kommer som en befrielse...
Nej idag är ingen bra dag....idag är det tufft...
//N
Jag vaknade och direkt fylldes huvudet med tankar... Och då menar jag inga bra tankar...
Jag försöker verkligen förstå...men det går inget vidare.
Hur länge har jag gått i denna lögn...? Hur länge har hon ryggat tillbaka, känt obehag eller bara viljat kräkas för att jag har kramat henne, pusstat på henne...?
När vände det? Å varför sa hon inget...? Vad gjorde jag för fel?
Den där stora klumpen i magen blir liksom bara större och större... Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mej till för att må bättre...
Har pratat en del med mamma och pappa. Om hur vi ska lösa framtiden.
Och det kommer att lösa sig! Jag får låna pengar av dom så att jag kan betala hyra och dyl.
Ska eventuellt få köpa deras bil oxå...
Jag vet att det finns hopp men jag har så förbannat svårt att se det just nu.
Jag ser bara allt...som gör mej lessen..
Inget mer bad i Fågelholken...
Inga fler kvällar med alldeles för hög musik, djupa diskussioner och coca-grogg/GT....
Inget mer Idol-mys...
Inget mer planerande och fixande tillsammans här hemma...
Inga lördagar med mysfrukost...
Inget mer Hörjel...
Inget mer tjejfjanteri tillsammans med Sandra..
Inget mer öldrickande, fotbollstittande och ivriga diskussioner med Fredrik...
Inget mer lekande med Are...
Inget mer Moster Skata....
Inget mer familjen Nilsson..
Inget mer "Jana & Nettan"
Det fanns så mycket som nu inte längre finns...inte får upplevas mer.
Hade jag vet att många av alla saker som nu inte kommer att hända/göras mer, skedde/gjordes för sista gången hade jag gjort så mycket annorlunda...
Jag hade kramats längre med folk....lekt mer och längre med Are...
Fan...usch nej fy...
Vad händer nu?
Hur är jag utan Jana...? Vi var ju som "ETT"... Nu ska jag va själv... Säkert nyttigt... Men inte självvalt...
Jag orkar inte...Jag fattar inte...Jag vill inte....
Den där konstiga känslan jag har i kroppen...jag känner mej helt avdomnad i armar och ben...den känslan blir bara starkare och starkare för varje dag...
Jag får för mej att jag ska göra en massa saker...men sen lika fort som idén har dykt upp, lika fort försvinner orken och viljan...
Jag vill liksom bara lägga mej ner eller bara försvinna...
Jag fattar fortfarande inte....
Jag fattar verkligen inte....
Nu bara sitter jag här och bölar....
Å hon e bara helt oberörd...hon måste ha velat detta så länge nu att det kommer som en befrielse...
Nej idag är ingen bra dag....idag är det tufft...
//N
Lurad!
Oj oj oj!
Fy fasen vad jag känner mej lurad...och dum....vilken idiot jag är...
Men jag ska nog fan ta mej igenom detta!
Jag kan själv!
Hejja mej!
Fy fasen vad jag känner mej lurad...och dum....vilken idiot jag är...
Men jag ska nog fan ta mej igenom detta!
Jag kan själv!
Hejja mej!
Nu är jag nog sjuk...
Jag har ingen feber...men: Ögonen rinner, näsan rinner, jag nyser stup i kvarten plus att kroppen är helt slut.
Jag känner mej hängig..
Jag var ju precis sjuk...för nästan exakt en månad sen...ska jag nog bli sjuk igen?
Jag brukar inte orka blogga annars så därför blir det inte mycket längre idag..
Såg en sak i Sandras blogg. En viss "Linda S" hade skrivit lite om mej. Då blev jag glad.
Jag tycker ju så himla mycket om min svägerska och det hade "Linda S" uppmärksammat.
Min svägerska är nog en av världens finaste och absolut en av världens roligaste....en av världens bästa helt enkelt!
Lyckliga jag som har henne i mitt liv. Lyckliga jag som träffade Jana. Lyckliga, lyckliga jag!
Host host...nu ska jag koncentrera mej på att bli frisk till lördagens (eventuella) äventyr!
//N
Jag känner mej hängig..
Jag var ju precis sjuk...för nästan exakt en månad sen...ska jag nog bli sjuk igen?
Jag brukar inte orka blogga annars så därför blir det inte mycket längre idag..
Såg en sak i Sandras blogg. En viss "Linda S" hade skrivit lite om mej. Då blev jag glad.
Jag tycker ju så himla mycket om min svägerska och det hade "Linda S" uppmärksammat.
Min svägerska är nog en av världens finaste och absolut en av världens roligaste....en av världens bästa helt enkelt!
Lyckliga jag som har henne i mitt liv. Lyckliga jag som träffade Jana. Lyckliga, lyckliga jag!
Host host...nu ska jag koncentrera mej på att bli frisk till lördagens (eventuella) äventyr!
//N
Jag förstår att det har gått för långt...
...när folk börjar skriva mina inlägg åt mej......
"Ja, jo, alltså. Det BLEV ju Ullared och Ge-Kå's - men det har gått en HEL månad sen dess. Skriv nu då! Skriv, skriv om era lådor som rensas och töms och flyttas runt. Använd min fina kommentar som inlägg. :D ..."
Jo visst blev det Ullared. Dock blev jag lite besviken...men ändå nöjd.
Jag hade ju föreställt mej kilometerlånga gångar med kläder. Som bara var till mej. Och passade mej som en smäck... Men så himla många smäck-passande kläder fanns där inte. Och dom där kilometerlånga gångarna...fanns säkert men jag rörde mej på en begränsad yta som säkert inte var större än 50x50m...
Men å andra sidan....så sprang jag ju runt runt runt i den här jävla "hagen" så jag gick nog ett par kilometer i alla fall...
Och våra lådor där hemma...som vi försöker tömma... Nja det går sådär... Folk vill ju inte ta våra grajjor.
Folk förstår ju inte hur mycket dom behöver våra fantastiska saker som vi sparat och förvarat åt dom i ett par år nu...
Grytor, julpynt, plattänger (oh ja, plural), gardiner, gosedjur, ramar, vispar, vitlökspress, tupperware-skit...m.m m.m..¨
Och aldrig tar det slut heller...
När man tömt en låda och tror att man är så jäkla redi...ja då upptäcker man tyvärr nästan med en gång den där redighets-känslan infunnit sig, att visst har man tömt lådan...men nu ligger istället alla saker i 4-5 högar på golvet och ska sorteras om. 3-4 av dom högarna flyttas oftast bara över till en annan kartong...
Aaah...å snart är det advent... Då där ska där vara städat, putsat och fejjat och inte en enda kartong-j*vel kvar!
I värsta fall blir det bål i Agusa lördagen den 28:de...
Jag vet inte vad mer jag kan klämma ut i detta inlägg...men det blir väl bra såhär, så länge...Eller?
Så Alla Ni Duktiga Roliga Avangcerade människor... blir det bra såhär?
Kram kram
//N
"Ja, jo, alltså. Det BLEV ju Ullared och Ge-Kå's - men det har gått en HEL månad sen dess. Skriv nu då! Skriv, skriv om era lådor som rensas och töms och flyttas runt. Använd min fina kommentar som inlägg. :D ..."
Jo visst blev det Ullared. Dock blev jag lite besviken...men ändå nöjd.
Jag hade ju föreställt mej kilometerlånga gångar med kläder. Som bara var till mej. Och passade mej som en smäck... Men så himla många smäck-passande kläder fanns där inte. Och dom där kilometerlånga gångarna...fanns säkert men jag rörde mej på en begränsad yta som säkert inte var större än 50x50m...
Men å andra sidan....så sprang jag ju runt runt runt i den här jävla "hagen" så jag gick nog ett par kilometer i alla fall...
Och våra lådor där hemma...som vi försöker tömma... Nja det går sådär... Folk vill ju inte ta våra grajjor.
Folk förstår ju inte hur mycket dom behöver våra fantastiska saker som vi sparat och förvarat åt dom i ett par år nu...
Grytor, julpynt, plattänger (oh ja, plural), gardiner, gosedjur, ramar, vispar, vitlökspress, tupperware-skit...m.m m.m..¨
Och aldrig tar det slut heller...
När man tömt en låda och tror att man är så jäkla redi...ja då upptäcker man tyvärr nästan med en gång den där redighets-känslan infunnit sig, att visst har man tömt lådan...men nu ligger istället alla saker i 4-5 högar på golvet och ska sorteras om. 3-4 av dom högarna flyttas oftast bara över till en annan kartong...
Aaah...å snart är det advent... Då där ska där vara städat, putsat och fejjat och inte en enda kartong-j*vel kvar!
I värsta fall blir det bål i Agusa lördagen den 28:de...
Jag vet inte vad mer jag kan klämma ut i detta inlägg...men det blir väl bra såhär, så länge...Eller?
Så Alla Ni Duktiga Roliga Avangcerade människor... blir det bra såhär?
Kram kram
//N