Nettski

...ett par händer. Inte vilka händer som helst. Nej detta var Händerna!
Deras uppgift var att se till att skapa blogginlägg. Men det var så svårt för dom i den bistra kylan att några blogginlägg sällan kom till världen.
Ty i deras universum och på deras planet, planeten Bord, var det så kallt så kallt, att inga händer kunde vistas allt för länge där.
För då hade dom förfrusit och trillat av från sitt moderskepp.

En dag trotsade Händerna kylan. Dom hade bestämt sig för att klara av den 15 gradiga kylan. Den här gången skulle det bli ett blogginlägg.
Händerna började med att bestiga berget Dator. Det är sällan enkelt. Inte heller denna gång. Händerna snavade, halkade, gick vilse och upplevde en förförlig massa med bekymmer. Men dom visste att det fanns ingen anledning att ge upp och vända tillbaka. Så dom stretchae lite och gav sig upp igen.
Väl där började deras huvudsakliga uppgift. Den som dom hade gått en 28 årig utbildning för att klara av.
Skapa ett blogginlägg!
Det gjorde man genom att noga trycka ner upphöjningar på berget Dator. Upphöjningarna byggdes sen i sin tur  ihopa till en typ av farkost som används som spaningsfordon i cyberspace.
Händerna var redo. Dom satte genast igång.Upphöjningarna trycktes ner gång på gång. Och visst gick det bra den här gången. Dom hade hopp om att för första gången i 15 gradig kyla, få iväg ett blogginlägg ut i cyberspace. Men höghöjdsarbetet tog ut sin rätt...Händerna kände att orken började tryta. Men dom var fast beslutna att slutföra sitt uppdrag.

Men så plötsligt! Maskineriet som styr Händerna...bara slutade att fungera. Det kom liksom inte fram några order om vad Händerna skulle göra, vilka upphöjningar som skulle tryckas ner...ingenting. Vad hade hänt?

Hade maskineriet förfruset? Hade det kanske trillat av moderskeppet?
För varje sekund som Händerna stod orörliga på Dator blev dom bara kallare och kallare...
Hur skulle dom ta sig ur den här knipan? Dom visste inte...Dom började tvivla på att någonsin komma därifrån i helt skick...
Plötsligt börjar moderskeppet röra sig från planeten Bord in mot planeten Vedlår. På något oförklarligt sätt upplever Händerna att dom nu lyfts från Dator och svävar jämsides med moderskeppet. Händerna känner att dom måste ta sina sista krafter och samarbeta med moderskeppet för att förhoppningsvis rädda blogginlägget och sig själva. Och välden!
Händerna sträcker sig mot den eldsprutande gassoldaten. Soldaten förstår vad som måste göras och samarbetar från första sekund av deras möte. Händerna lyfter upp soldaten och med gemensam kraft trycker dom på avfyrningskappen och tänder fyra svävande eldar. Händerna känner att dom inte orkar mer, snart förfrys dom.

Moderskeppet rör sig vidare i detta paralella universum och närmar sig nu planeten alldeles strax söder om dom svävande eldarna; Planeten Soffbord.
Där tänds nu 3 nya eldar men dom här svävar inte...dom är mer kontrollerade inuti behållare.

Snabbast möjligt vänder nu moderskeppet tillbaka mot planeten Bord. Där tänds två stående eldar och på den angränsande planeten Fönsterkarm tänds en vulkanliknande eld. Men denna vulkanliknande eld sprutar inte lava utan den utsöndrar väldoft, för att moderskeppet ska få all energi det behöver för att i sin tur få Händerna att avsluta sitt uppdrag.

När moderskeppet återigen dockar på rymdstationen Stol så känner Händerna, så fort dom tar mark på planeten Bord att bestigningen av berget Dator denna gång inte kommer att bli några som helst problem. Och att ett blogginlägg med största sannolikhet absolut kommer att få sin jungfruresa i cyberspace.

Och dom har rätt!
Blogginlägget, som fick namnet; "Det var en gång...", är nu på hemligt uppdrag någonstans i cyberspace. Och har du tur så kanske det landar på en portal nära dej!

Znipp Znapp Znut zå var zagan zlut zooooooooooooooom

//N  <------ vänd datorn så bli "N:et" ett Z... Fräckt!


P.S Jag ville bara berätta att här är j*vligt kallt hemma.... D.S