Idag...

...har varit en sån där dag som liksom bara passerat...utan att man tänkt nåt vidare på allt runt om.

Mamma har varit här och "sparkat mej i r*ven". Hon hjälpte mej att städa sovrummet...så gjorde jag klart toan...som varit ett projekt sen i lördags...
Jag har liksom inte kunnat förmå mej att göra klart....Min ork...finns inte...Jag bara finns...utan ork...

Men idag blev det alltså gjort....men det tog en jäkla tid....men det gjordes. Mamma var bäst. Hon städade sovrummet och bäddade rent...planterade blommor till trappan...dammsög lite här och där...diskade....
Och jag gjorde klart toan....mycket mycket ansträngande...

Och imorgon....är det en ny dag....vad ska jag då ha ångest för att jag inte orkar med....?

Vi får se...

Å du ängel där på andra sidan datorskärmen...någonstans mellan traktorrejsing och haråskådning...
Hoppas du känner denna stora kram som jag skickar till dej...den är full av kärlek...
Och jag vet att du/ni tänker på mej. Jag tänker på er varje dag. Saknar er...livet är inte detsamma utan er och era galna upptåg. Utan dej och dina tokigheter. Utan lille prins A och hans fantastiska tankar och otippade men ack så värdefulla utsagor och förklaringar om allt här i livet. Utan Mr R och hans oändliga kunskap om ovesäntligheter och hans kloka tankar och varma och peppande ord.
Ni är ovärdeliga....

Så...nu är det nog med deppigheter för idag....orkar inte mer...


//N

Har haft bättre dagar...

Just nu är mitt liv riktigt....jävligt.
Jag mår inte bra. Är olycklig. Känner mej oälskad, unwanted (finns det nåt svenskt ord...?), värdelös, usel, sämst...ja du vet.... Allt det där som stämmer överens med en person som inte mår speciellt bra.

Jag hatar att vara hemma. Har inga möbler (typ). Inget köksbord. Ingen skänk där det "ska" stå en skänk...Ett obefintligt gästrum...som jag inte ens skulle vilja kalla gästrum längre...
En skitigt hus...vem orkar städa....? Inte jag...
Damm och smuts och skit hit och dit....
Långa dagar på jobbet...eller tidiga mornar. Vilket det än är så orkar jag inget när jag väl kommer hem.
Jag bara sitter. I min nyinköpta soffa. Som snart inte är så ny längre....utan helt nersutten på ena sidan...

Försöker inbilla mej själv att jag mår bra av att träffa J....men jag vet att det är tvärtom.
Hon har gått vidare. Hon är vän med tanken att hon "ska ha" en ny flickvän...dvs inte mig...
Hon har fint runt omkring sig...hennes liv flyter på...mitt liv står still.
Hon har ny frissa...är snygg. Jag har min gamla vanliga frissa...håret uppsatt och är inte alls snygg nånstans...

Jag vill bara fly från allt. Fly från mitt liv...

Lämna allt och alla...bara bryta ihop....
Har mina småbryt var och varannan dag....väntar bara på det där riktigt stora brytet....

Ja livet är skit just nu. Jag vill inte vara med längre....
Vill byta ut allt....precis allt....men vet inte mot vad....orkar inte tänka framåt...orkar inte tänka alls knappt...
Mår bara så riktigt jävla uselt....känns som om det inte finns någon botten...jag bara sjunker längre och längre ner....

Ser inget ljus nånstans....allt går i svart.
Jag låter mig tro att jag har kul på jobbet....men...det är liksom en värld som bara pausar verkligheten... När jobbet väl är slut och man går ut utanför grindarna....så väntar det här satans helvetet på en...

Nej....jag är så långt ifrån lycklig man kan komma....och ser inte ens en början på en väg tillbaka....
Jag kan bara konstatera att så här är det. Jag mår skit och kommer att göra det ett bra tag...
Vet inte vad mer jag ska skriva....skrev bara av mej lite....har så många obra känslor inom mig och jag måste låta dom komma upp och i alla fall bara se ytan....

Har en lång väg att vandra....suck...

//N