Nettski

...tillbaka till mig själv.

Idag har jag börjat skolan. Vi fick rätt så mycket information och sen gjorde vi, tillsammans med en handläggare, en idividuell läroplan...(elelr vad det nu hette). Jag kunde validera rätt många kurser med tanke på att jag har jobbat till och från i detta yrket i snart 10 år.
Men jag är så laddad för dom kurserna jag väl ska läsa. Jag kan liksom inte vänta. Vill börja NU.

Hela dan idag var avsatt för information och eventuellt då en del som skulle kunna bli klara med sin läroplan...handlingsplan...
Och jag var ju en av dom som blev klar, så jag behöver inte åka dit på onsdag. Och eftersom jag inte är bokad denna vecka pga skolstarten så blev jag ju helt plötsligt ledig...resten av veckan...=)

Så imorgon tänker jag göra något som jag aldrig skulle kunna föreställa mig att jag skulle få göra.
Jag ska åka till stockholm!!
Jag har biljetter till Skunk Anansie. Så dom ska jag se imorgon kväll. =)
Sen ska jag passa på att träffa Frida hade jag tänkt. Anders...Strössel...och eventuellt lite nya människor som jag lärt känna.
Jag blir lite pirrig i magen när jag tänker på det.
Men den vuxna, 30-åriga, tråkiga Nettan är inte helt övertygad om att jag ska åka än... Försöker peppa mig själv att "det är klart som fan att jag ska åka!!!!".
Och jag tror nästan att jag har övertygat mig själv att...jag ska åka!!
Varför inte liksom!!? klart att jag ska åka!! När möjligheten ges, ska möjligheten tas!
Så jag gör det....jag bara gör det!!!! =)
Fy fasen va jag är fräck!!

--------------------------------------------------------
Sen var det ju det här med att jag fyllt 30....
Ska inte göra det till något mer än vad det är. Bara två nya siffror som på något sätt ska visa min ålder....
Man är aldrig äldre än vad man gör sig...inte yngre heller för den delen.
Dagen var hur som helst bra. En väldigt vuxen födelsedag. Jag jobbade.
Smörgåstårta hos mam å pap på eftermiddagen.
Många sms och telefonsamtal under dagen. Dock uteblev där sms från två som jag verkligen trodde skulle höra av sig.
Det bevisar nog bara i det ena fallet att den personen verkligen inte är den personen jag en gång älskade.
I det andra fallet blev jag mest bara besviken...ledsen....

På kvällen fick jag "oväntat" besök. Det var mycket trevligt. Och fint. Och kanske för sista gången...
Det kändes som ett hej-då-möte....sorgligt...men så får det vara. För så är det just nu...

Dagen efter den stora dagen fick jag post.
Det finaste brevet jag någonsin fått.
Det gjorde mig SÅ glad...men samtidigt ledsen....även det var lite av ett hej då...ett sista gången....
Aj...nu gör det så där ont igen...
Saknar....saknar väldigt mycket....saknar massor mer än mest....aj...

---------------------------------------------------------------------------------

Men imorgon bär det av. Ut i Världen. Ut i Sverige. Ut i livet!
Jag är på väg.... =)

pussen,kramen,klappen!!

//Nettan