Ett ögonblick...
Igår, när det var dags för lunch och jag serverade barnen kött i dillsås så utspelade sig följande dialog.
(H är en 3½-årig pojke...by the way liksom....)
H: Vad är det där gröna?
Jag: Det är dill.
H: Är den död?
Såna små ögonblick förgyller min vardag ibland. Och jag bara älskar det!
=)
//N
Idag kände jag mig...
Var på en av alla förskolor i kommunen. Men just på denna känner jag mig verkligen hemma, välkommen och som en i gänget liksom.
Och inte bara av personalen och barnen. Utan även av föräldrarna.
En mamma sa:
-HEJ, är DU här idag?! Va roligt!! Va kul att se dig igen! Är allt bra?
Barnet i fråga sken upp som en sol och började stoja och stimma och toka sig.
Sen sa jag det klassiska...som jag gör till alla barn jag haft under en längre tid.
-Kom och gosa med mej!
Då kom hon springandes med världens underbaraste och varmaste leende och hoppade upp i famnen på mej och gav mej en lång och härlig kram! Sånt värmer i hjärtat!
Min alldeles egen Tjolanta!
Sen var jag på en annan avdelning resten av dagen. Där har vi då en liten tjej som alltid, ALLTID bara gråter.
Sen hittar hon en famn som hon klamrar sig fast i tills hon upptäcker en annan som hon inte sett på ett tag och då gråter hon hejdlöst tills hon hamnar där.
Men idag...var inte som andra dagar.
Hon började som vanligt....men då fångade jag upp henne och ställde mig vid fönstret med henne. Sen tittade vi på alla stora svarta fåglar som flög utanför. Hon pekade. Jag frågade om hon såg fler. Då pekade hon någon annanstans....20 minuter senare var all gråt som bortblåst och kom inte tillbaka på hela dan.
Hon gick igenom varenda leksak på hela dagiset. Busade friskt med mej. Och log, skrattade och glädjeskrek om vart annat.
Alla i personalen sa att hon hade varit som en annan människa idag. Hon var så glad och det var så kul att se.
När mamman sen skulle hämta brukar oftast gråten komma tillbaka...bara för att liksom. Men inte idag. Hon sprang fram till mamma med det största leendet hon kunde åstakomma och upp i famnen. Väl där pekade hon mot mej. Och sa något totalt oförståligt men jag tror att det var något bra.
Mamman var lycklig i alla fall.
När vi sen slog ihopa avdelningarna så kom ju "mina" barn in till oss.
Då blev det gruppkram i soffan och sen busade vi så mycket att vi alla blev rosiga om kinderna.
När pappan till den ena flickan kom för att hämta henne skrek hon ut.
-NETT!!! och pekade på mig.
-Va??! Har Anette varit här idag? Va roligt!! Har ni busat mycket då?
-JAAA!
Sen fick jag ett stort leende av denna underbara pappa.
Jag har även haft storebrodern i familjen så jag är mycket bekant med alla där.
Så när dom gick sa jag att dom skulle hälsa mamma och storebror oxå.
Då sa han att det skulle han göra, "då kommer dom att bli glada"!
Jag bara älskar mitt jobb såna här dagar...
Idag älskar jag mitt liv!
Hann med ett trevligt telefonsamtal på lunchen oxå. =)
Tycker om!
Ha det hejsan!
//N
Mjukstart i skolan....
Förmiddagen började med föreläsning i ämnet Pedagogiskt Ledarskap. Eftermiddagen skulle vara ledig för självstudier och sen skulle hela fredagen vara Validering i Arbetssätt och lärande.
Men nej. Så blev det ju inte.
Valideringen blev redan idag.
Och det var väl bara bra antar jag. Så kan man ha självstudier imorgon istället...
Hur det gick med valideringen?? Jodå...det gick bra!
Den här skoltrötta, anti-plugg-tjejen fick faktiskt VG i den kursen!!! =)
VG!!! Jag??! Vad hände där egentligen!?
Men...jag kände ju det när vi diskuterade i gruppen (vilket ingick i valideringen) att det här kan ju jag. Ska det vara så här lätt eller är det jag som missar något?
Men...det var så lätt...
Å andra sidan är det inte konstigt om jag tycker att det är lätt. Har ju jobbat nästan 10 år inom detta yrket. Så allt som känns "lätt" ÄR "lätt" för mig. Jag KAN ju det. För jag har erfarenhet av det.
Hoppas nu att alla dom andra kurserna känns lika "lätta"....
Det enda som var aningens jobbigt var att jag kunde inte ringa min bästa vän och berätta....
Ville inget hellre än att bara ringa och dela med mig....
Men men....man kan inte få eller ha allt här i livet.
Försökte ringa till mam å pap på Lanzarote med....men inget svar.
Kunde inte berätta för nån....så jag skriver det här. Så vet jag i alla fall att Du läser det S.
Det betyder mycket! Jag bryr mig ju om er, läser din blogg varje dag. Fint att få smyga lite på er...ta del av ert liv lite på avstånd men ändå nära... <3
Sluta aldrig läsa är du snäll...sluta aldrig bry dig är du snäll....dagen kommer när vi återigen är i varandras liv...på ritigt igen!
Så för att fira mitt VG gjorde jag ugnsgrillade rotfrukter (potatis,palsternacka och morötter), pepparbiff, bea-sås och en god sallad. Till det givetvis ett glas rött! Inte för att jag tänker sluta dricka rött efter det glaset. Nej nu är det helg. Jag är en VG-tjej. Och jag är vän med lyckan! Så jag skålar för VG. Jag skålar för lycka. Jag skålar för mig och jag skålar för livet som är på väg att bli precis som det ska vara!!!
Trevlig helg alla fina!
//N
Jag mår bra...
...just precis nu!
Skolan drar igång på riktigt imorgon. KUL!
Jag har jobbat på ställen som jag gillar att vara på. Som jag trivs på. Som jag känner mig välkommen och uppskattad på. Ställen som får mig att må bra. Med barn som får mig att må bra. Med personal som får mig att må bra!
Har fina vänner i min närhet. Vänner som får mig att må bra. Vänner som vill att jag ska må bra. Vänner som gör allt för att jag ska må bra. Vänner som bryr sig om mig. Vänner som får mig att känna mig bra. Vänner som får mig att känna mig älskad. Vänner som jag älskar!
Jag gör saker som får mig att må bra.
Jag gör saker som är jag.
Jag gör saker som jag inte låtit mig göra på länge. På flera år.
Jag gör saker som får mig att känna igen mig själv. Känna igen vad jag gillar att göra. Känna igen vad som får mig att må bra.
Jag får fjärilar i magen...Jag gillar det!
Jag ler åt det som får mig att må bra.
Jag ler åt dom som får mig att må bra.
Jag ler åt L.
Jag ler åt mig.
Jag ler åt känslor.
Jag ler med munnen.
Jag ler med hjärtat.
Jag ler åt livet.
Livet som det är just precis nu!
//N
Stockholm var allt som behövdes...
Ett par kloka ord från en fin vän blev ett rejält wake up call!
"Hon älskar inte dig längre!"
Nej. Det gör hon inte. Och jag älskar inte henne. Som jag har gjort.
Nu är det verkligen bara till att gå vidare. Och det känns helt rätt att göra det.
Vänner med modet att vara brutalt ärlig respekteras.
Älskar dej F, du är så förbannat bra!
Sovplatsen i Hammarby Sjöstad var det bästa på hela veckan...=)
Värme i hjärtat...pirr i magen...=)
Mindre än två veckor kvar...längtar....
Nästa vecka blir det två dagars jobb och resten plugg. Och så klippning på fredag. Det ska bli skönt!
Nu. Adele. Bara för att. Sanning med modifikation!
Jag känner lycka, det känns bra!
Adele-Someone like You
Det blev inget körande till sthlm...
Så nu sitter jag på tåget. Kollar Fejjan, lyssnar på Band of Horses och har det allmänt trevligt!
Ikväll blir det Skunk Anansie med ny vän, imorgon brunch med gammal vän!
Sen har jag ju ett par dagar som jag kan spendera lite hur jag vill....
Kanske träffa någon ny vän till...kanske träffa många gamla vänner....
Ser fram emot detta...som attan!!
Är rätt stolt över mig själv att jag är på väg.
Att jag tog steget och bara drog.
Asså jag är så fräck!!
Jag gillar mej!!
In i Stockholmsdimman...ut i världen...tillbaka till livet!!!
See ya!!
//N