Nettski

_____________________________________________________________

Som alltid när kuratorn kommer blir det många tårar och prat om ensamhet, bortglömdhet och uppgivenhet. Att jag inte ser något slut på det här. Och att läkarna nu dessutom har börjat prata om att jag ska flyttas...jag orkar inte med det. Då blir det antagligen till Malmö...

Jag orkar inte. Jag orkar inte börja om på nytt, ny personal, nya rutiner, allt nytt. Jag behöver mitt "trygga" jag har här. Jag orkar inte med att flyttas till något nytt. Att återigen behöva börja om. Att återigen behöva börja kämpa.

I sju veckor har jag börjat om ett par gånger...jag har "blivit bättre" för att sen genast bli mycket sämre...

I sju veckor har jag skapat relationer med sjöterskorna och dom vet hur jag funkar, vad jag behöver, hur jag mår (på riktigt), vem jag är helt enkelt.

Jag orkar inte....jag orkar inte...jag orkar inte....

______________________________________________________________

Min kära sjukgymnast E var i Sälen förra veckan (fick ett vykort från henne...så omtänksamt).

Nu är hon sjuk....så henne har jag inte träffat utan en annan speedad sak.

Hon tvingar mig att sitta, sakta sakta sakta. Sen resa mig sakta sakta sakta. Sen rulla med axlarna så att det knakar i hela kroppen. Sen ska jag gå lite snabbare. Ta ner axlarna. Sträcka på mig.

Medans hon under tiden gör sin egen tolkning av något som bäst kan liknas med Susanne Lanefelts extremt irriterande "kniiiiiiiiip". Fast hon morrar och skriker "ja kooooom igeeeeeeeen nuuuu dååååååå"....

Hon tycker att jag ska hoppa upp på motionscyklen i eftermiddag och cykla lite.... Hört talats om baby steps??

_______________________________________________________________

Härliga H från smärtenheten råkade komma in mitt i samtalet med kuratorn och försökte senare att själv agera lite kurator. Sött...men ingen hit. Hon läste av pumpen som hon ska göra och tittade på mig med den där blicken ni vet "åh det är så synd om dej...men kämpa på". Och så strök hon sin hand över min arm  och sa; -Jag förstår att du har det tufft...du har gått igenom en pers..."

Jo tack...det ska gudarna veta att jag har. Men vad säger att den persen är slut?

Jag vågar liksom inte hoppas eller tro på det än...

_______________________________________________________________

Nu ska jag äta pappas hemmalagade köttfärssås med spagetti, rester från igår. Men det är ju så gott!!

Persika med grädde till efterrätt, allt för att försöka få tillbaka det fett som jag så många gånger förbannat men nu saknar.

Jag är smal som ett hologram. Om jag ställer mig med sidan till så försvinner jag...syns inte....Som ett A4 papper.

God middag!

______________________________________

//N

Jag hoppas det. För dom senaste dagarna har verkligen varit ett helvete.

Jag har plågats igenom 40,7 ° feber, illamående, ingen matlust därav ingen näring, nya dropp, ny antibiotika, tal om placering på intensiven igen, ingrepp utan sövning, svettningar,frossa, dimma, minnesförlust, en födelsedag som inte hamnar på top 30...osv osv, för att avslutas med operation på fredagen.

Där efter har kurvan gått ganska rakt upp. Förutom det där lilla missödet med det låga antalet vita blodkroppar som gjorde mig sängliggande igen och alla som gick in i rummet var tvungna att använda munskydd och sprita händerna/alternativt använda handskar...

__________________________________________________________________________

Nu kanske det är så att man blir lite bättre...? Eller...? Ingen verkar veta, alla bara hoppas.

Ingen vet varför jag har ont, läkarna tror inte att det har att göra med blodklumpen.

Men då undrar jag...varför har jag ont?? INGEN vet! Dom (läkarna) säger själva att "...där går vi bet..".

Jaha ja...det hjälper ju inte mig direkt...

Jag har ju inte lika ont nu som jag har haft men jag är fortfarande inte smärtfri. Men om jag blir smärtfri, vågar jag ändå inte hoppas och tro på att det kommer att förbli så. Det är oxå ett jävla skit...

___________________________________________________________________________

Alla värden är ännu inte tip top så idag ska jag få ytterligare en påse med blod. Trevligt...eller nåt...

Det ska göra mig piggare...det är ju bra.

Så tack alla Ni som lämnar blod så jag kan sitta här i Lund och bli lite piggare.

Piggare så att jag snart kan ha min omtyckta lunchdate här igen!! =)

___________________________________________________________________________

Mamma och pappa ska komma snart. Dom har spagetti och köttfärssås med sig. =)

DET gör mig piggare. Undrar om man kan donera det någonstans så att nån stackare kan få det intravenöst....

Det vore nåt det. Eller skumpa.... Eller kramar...

Mycket för forskningen att ta tag i.

___________________________________________________________________________

Nu ska jag surfa vidare och försöka att låta bli pollyn som ligger där borta...

Äh! Vem försöker jag lura, den där pollyn kommer att få det hett om öronen....

Ha en bra dag alla!

//N

Men...nu har jag då fått feber istället. Vilket kan tyckas märkligt eftersom jag får så himla mycket antibiotika, 3 ggr/dag. Då tror dom att jag kanske har fått svamp i blodet av all antibiotika eller att bakterierna har blivit resistenta mot antibiotikan så den tar inte längre...jaha, vad ska man hoppas på där, pest eller kolera?

____________________________________________________________________________

Idag kan vara den dagen då varken mam eller pap kommer och jag får ligga här helt själv hela dan. Pap ska nämligen vara hos doktorn i K-stad kl 15.30 och mam är en liten fegis så hon vet inte om hon vågar ge sig ut på äventyr med buss alldeles själv...

Men det ska nog gå bra för mig ändå. Det ringer ju folk hela tiden och hör av sig på mobilen så....nej just det ja, alla har ju slutat med det. Finns bara en som hör av sig... Varje dag. Hon är fin... =)

Jag vet inte riktigt vad som har hänt men alla har bara tystnat. Jag känner mig ensam och bortglömd...

Det gör lite ont i hjärtat faktiskt...

Ok, S, du är oxå rätt bra på att höra av dej och skicka fina bilder på mina favvo-ungar... =)

____________________________________________________________________________

Jag har inte fått min morgonspruta än...den brukar jag få vid 8. Men den var slut. Alternativet var att ta tre(!!!) sprutor med lägre dos...eeh nej tack!!

____________________________________________________________________________

Usch nu svettas jag som en gris, jävla feber!

Dags att sluta för nu!

//N

Jag trycker "enter" två ggr men ändå blir det intill det andra jag skrivit.

Om jag inte får rätt på det tänker jag inte blogga mer.

Pedantisk som jag är vill jag att det ska se snyggt ut och gör det inte det blir jag arg...

Får se hur det blir nu när jag "ändrat redigerare".....

Men nu vet ni det i alla fall....

//N

Dom senaste dagarna har varit något bättre. Jag har inte haft lika ont och har kunnat sitta uppe längre och allmänt trivas mer.

Men sen kommer ju nätterna...och dom senaste två nätterna har jag haft svåra smärtgenombrott som gjort att jag varit tvungen att trycka på pumpen 6 gånger (6 ggr är maxtryck/timme) utan att det helt hjälpt. För varje tryck får jag 1,5 mg ketogan (morfin-ish)...och tänk då att 6 tryck inte hjälper...då har man ont.

Inatt fick jag efter mina 6 tryckningar utan hjälp, 2,5 mg extra direkt i blodet. Hade jag bara haft datorn igång då så hade jag genast gjort en statusuppdatering på facebook:

"I feel like a unicorn just took me on a ride to a magical palace..."

Det tog nog inte 5 minuter sen sov jag som ett litet barn.

Idag när ronden (Dr Li) kom så påpekade jag återigen att jag vill ha starka medel som gör att jag nästan somnar, eller helst somnar, och glömmer vad som hänt imorgon när jag ska ta bort min cysta på kinden.

Detta ingrepp hade Dr Li ingen aning om trots att andra läkare fått kopia på kallelsen och att jag tjatat hål i öronen på dom om att jag vill ha stark bedövning.

Hon tog kallelsen och gick direkt och ringde till den läkaren som ska göra ingreppet.

Dom två tillsammans kom överens om att det inte var lämpligt att genomföra ett sådant ingrepp nu när jag är under så pass massiv behandling...så det blir inget ingrepp och borttagande av någon cysta imorgon...

Det jag undrar är....vad sjutton har dom andra läkarna hållt på med??? Dom har bara kört en "ja ja, gör det, det går bra" utan att ens tänka tanken på att ringa läkaren för ingreppet och diskutera om,när,var,hur,lämpligt eller ej....jävla pajasar!!! Jag blir fan mörkrädd asså...

Som sagt...jag har inget intressant att skriva men nu har jag bloggat i alla fall!

Kanske kommer fler ointressanta inlägg vem vet...

//Nettan