Om vi huttade förra dagen så...
...sparar vi nästa i hjärtat länge!
_________________________________________________________
Igår var nämligen ÄNTLIGEN S här. Det var 100 år sedan vi sågs och jag visste att jag hade saknat henne.
Men att jag hade saknat henne så mycket visste jag inte. Jag hade saknat så mycket så att jag inte visste vad jag skulle säga nästan. Jag blev bara så himla glad och lycklig i hjärtat! =)
Vi kramades mer än en gång, nästan lite för att ta igen alla kramar som vi missat sen senast.
Och så fikade vi! På världens största muffins! Jag fick en blåbär (bååbää) som var jättegod. Jag åt halva(!!!!). Jag som lätt hade kunnat kränga säkert två annars, åt bara halva. Men andra halvan finns inte längre, den har vandrat samma väg som sin like.
_________________________________________________________
Vi pratade om ditten och datten och skrattade och fnissade åt "gamla" minnen. Precis som förr.
Åh jösses va jag har saknat dom här fikorna. Jag saknar nog lite varje dag. Och så byggs saknaden upp till ett jätteberg av saknad. Det berget blev aningen mindre igår. =)
Tack för det min kära vän! <3
_________________________________________________________
Boknörden blev oxå tillfredsställd igår. S hade nämligen med sig en hel kasse med böcker som jag fick låna.
Nu bara längtar jag tills jag läst ut denna boken jag håller på med så jag kan börja på nästa...och sen nästa....och sen nästa....åååh. Boknörden Nettan....jag gillar det!
_________________________________________________________
Med sig hem till Castle á la Hörjel fick S i sin tur en hel kasse med brandbilar till lilla och stora A.
Det är brandbilar som stått i min brors bokhylla som prydnad (ja som prydnad...alla har vi våra böjelser...brandbilar...Halland...). Dom är (nästan?) aldrig lekta med utan som sagt, deras ändamål har varit att stå och se ståtliga och fina och brandbilsaktiga ut.
Jag "räddade" dom från att skänkas till Lions. Jag sa att jag nog visste någon eller kanske några som gärna tog emot dom och gav dom ett värdigt leksaksliv.
Så blev det oxå.
När S hade torkat av dom och gett dom som behövde, en pacemaker (dvs batterier) så lektes det för fullt!
Det gör mig lycklig! Det värmer i en gammal lektants hjärta!
_________________________________________________________
Nu ska jag faktiskt göra något så otippat som att sätta mig i vardagsrummet och läsa. Kanske t.o.m göra mej en kopp te att avnjuta till.
Trevlig tisdag!!
//N
Kommentarer
Postat av: Sandra R
Det var näring för både kropp och själ igår! <3 Jag var så glad hela dagen.
Idag har det lekts med brandbilar, även om vi varit ute större delen av dagen. De vill gärna ha alla samtidigt - själva! Haha
Jag hoppas att du satte dig i vardagsrummet med en bok och en kopp te. Det är lite smålyxigt. Kanske du ska ta och beställa något te via nätet? :)
Kramar och massor med värme från Hörjelska gården!
Trackback